3,5 av 5- 5.00 Gemenskapsbetyg
- 1 Betygsatt albumet
- 1 Gav det en 5/5
Gåvan och förbannelsen; Jigga visste det, D-12 vet det. Deras vän och gruppmedlem är den största rapparen på planeten, det har fått dem en affär på ett kraftpaket, ett multiplatinumalbum, Dr. Dre-produktion och en enorm skugga som de inte kan gå ut ur. Visst att de är helvete mycket bättre än respektive rappers besättningar, men de har gjort väldigt lite för att skilja sig. Bevis är dop, bisarrt är hemskt (men ändå sticker ut på varje spår), men de andra tre kan lika gärna vara samma kille. Det är vad mitt band handlar om, eller hur? De vet det så jag borde inte använda det som en kritikpunkt, eller hur? Tja nej, för det är en stor nackdel med albumet.
Vi kan lika gärna börja med kungen av D-12 World och dess största attraktion. Oavsett om det är hans bananer (fo-fana) som flyter på Git Up eller hans knivskarpa rim på 6 In The Mornin, fortsätter han att låta bättre med varje vers. Han stjäl showen på den olycksbådande Dre banger American Psycho II, lyssna bara på att han håller ”skruvlös” referens genom versen. Kontrollera andningskontrollen som han böjer på Baby och Git My Gun. När saker blir aktuella, i fallet How Come, främmande vänskap, lyser Em som förväntat. Han är dock inte den enda, eftersom de bevisar att de kan gå utöver de typiska chockupptagen. Detta bevisas ytterligare på deras ode till Bugz The Good Die Young. Det är sånger som varför jag inte ifrågasätter deras talang, bara deras utförande. Git Up är ett annat exempel på att alla är med på sina spel.
Tyvärr finns det för många stunder av medelmåttighet som drar ner LP: n. Lojalitet börjar ganska stark men blir tråkig snabbt. Det blir ännu värre när Bizarre slaktare en trevlig Hi-Tek-beat på hans solo-klipp Just Like U. Andra låtar som I'll Be Damned och U R The One beskrivs bäst som samma ol-shit. De klarar till och med att slakta Kanyes takt på det oinspirerade titelspåret.
Bortsett från en handfull utstående verser går albumet egentligen bara så långt som Eminem och produktionen tar det. Lyckligtvis är hans verser käftande och produktionen är ganska bra hela vägen. Jag tvivlar inte på att de kan göra det bättre.
